News

Archive

Brittisk eller amerikansk engelska?

06 March, 2017

Engelska är ett av världens största språk med ungefär 330 miljoner modersmålstalare, och talas som andraspråk av runt en miljard människor. Därtill fungerar det som ett ”lingua franca” i stora delar av världen, ett slags kommunikationsspråk för människor med olika modersmål.

Engelskan delas upp i amerikansk och brittisk engelska. Ungefär två tredjedelar av alla talare bor i USA, vilket gör att amerikanska kan klassas som en av de största engelska dialekterna.

Grammatiskt sett är det få skillnader mellan de två varianterna. Skillnaderna ligger i stället i uttal, stavning och vokabulär.

Vad gäller uttal är en av de främsta skillnaderna att ”r” efter vokal i ord som car, heart, murder blir stumt i brittisk engelska, men uttalas i amerikansk engelska. I amerikanska har även ordet ”a” en dragning mer åt svenskt ”ä” i ord som dance, master, och “t” har en tendens att bli ”d” i ord som better, water. I övrigt är de dialektala skillnaderna i brittisk engelska ganska stor, medan de i  amerikanska är ganska små.

En tydlig skillnad i stavning är ändelsen i ord som organise/organize, och realise/realize, där den senare är amerikansk. I brittiska ord som harbour, labour har amerikanskan bibehållit den latinska stavningen: harbor, labor, och ord med franskt, latinskt eller grekiskt ursprung som i brittisk engelska slutar på ”-re”, slutar istället på ”-er” i amerikanska: centre /center, theatre/theater.

Vokabulären skiljer sig föga, men det finns en del skillnader, till exempel i följande ord: brittiska flat / amerikanska apartment, taxi / cab, trousers  / pants, football / soccer, holiday / vacation, zebra crossing / crosswalk.

Vilken variant bör man då välja för översättning till engelska? Det beror dels på målgruppen: om texten vänder sig till amerikaner är det bäst att använda amerikansk engelska så klart, men i övrigt anses den brittiska engelskan ofta vara standard.