News

Archive

Framtiden för världens språk

11 February, 2015

Om hundra år kommer det att finnas färre och mindre komplexa språk på jorden, åtminstone vad gäller talspråket. Det menar den amerikanska lingvisten John H. McWhorter i en artikel i Wall Street Journal som publicerades i början av januari.

Engelska – vår tids världsspråk
Engelska har fått stor spridning som människors andra språk. En förutsättning för att ett språk ska få fäste hos många är att det är enkelt för talarna att ta till sig. Trots att snart var tredje person av världens befolkning talar engelska är det inte särskilt troligt att engelska kommer att ta över och utradera alla andra språk, eftersom mycket av vår identitet ligger i vårt modersmål.

Språk förenklas när människor möts
När folkgrupper kommer i kontakt med varandra tenderar immigranterna att förenkla det dominerande språket när de försöker lära sig och använda det nya språket, och då uppstår en ny, förenklad språkvariant. Ett exempel på detta var när vikingarna invaderade och bosatte sig i England på 900-talet. Den brutna fornengelskan som de pratade överfördes till deras barn och denna förenklade version lade grunden till dagens engelska.

Fornengelskan hade en komplex grammatik som liknar modern tyska, men vikingarna förändrade språket och engelska är idag ett av få europeiska språk som inte använder genus för icke-levande ting. Samma förenkling av kolonialmakternas språk skedde under slavhandeln då slavarna snabbt var tvungna att lära sig det nya språket.

Tredje språkvåg med optimerade språk
Vi upplever nu en tredje språkvåg när rörligheten gör att folk flyttar till nya länder och städer. Barn till invandrare, som pratar olika modersmål i hemmet, pratar sinsemellan en förenklad version av det nya landets språk. Det blir en kompromiss mellan landets standardspråk och hur deras föräldrar pratar det nya språket. Det finns ännu ingen språkvetenskaplig term för dessa nya språkvarianter men några exempel är invandrarspråken som ibland slarvigt kallas “rinkebysvenska” i Sverige, “kebabnorsk” i Norge och “Kiezdeutsch” i Tyskland. Dock förblir dessa språkvarianter endast talade och används sällan i skrift.

I takt med det ständigt utökade språkutbytet i världen och de förmodade större skillnaderna mellan tal- och skriftspråk kommer utmaningarna för språkföretag som översättningsbyråer bli allt större.